1 augusti, I fell in love with the seaside

Äntligen är vi framme i Hilton Head, South Carolina! Efter två dagar i en bil kan jag inte beskriva i ord hur bra det kändes att gå barfota ner till havet och upptäcka perfekta, varma vågor.
 
Man kan tänka sig att det inte kan hända så mycket när man spenderar två dagar in en bil. Men vi upplevde motsattsen. Resan har varit allt annat än harmoniskt. Inte bara för att bilen innehållit fyra uttråkade barn och tre trötta vuxna, men för att trafiken här (som jag nämt tidigare) är allt annat än säker. Jag har sett många bilolyckor sedan jag kom hit. Den ena värre än den andra. På våran roadtrip har passerat för många olyckor för att hålla räckningen. Men en av dessa kommer jag aldrig kunna glömma. Den värsta olyckan jag någonsin bevittnat.
 
Olyckan hade inträffat några minuter eller flera innan vi kom dit. Vi anlände till platsen samtidigt som räddningstjänsten. Detta innebar att de spärrade av vägen just framför våran bil. Vi var fast precis bredvid olyckan. Det var en av de värsta synerna min näthinna har mottagit. Det låg kroppar utspridda i diket. Bilar låg upp och ned, mosade. Det värsta var kroppen som låg precis bredvid våran bil. En man de hade försökt täcka över med en filt, fast vissa kroppsdelar stack fram. Bredvid satt två människor med en liten flicka på kanske 8, 9? År i ett hjärngrepp i sina armar. Hon grät helt hysteriskt. Jag fick känslan av att det vara hennes pappa som låg där, livlös under filten. Lite längre bort låg en annan man som också fångade min blick. Han var äldre. Men han låg på magen med armen vriden i en onaturlig position. Jag insåg att även han, med stor sannolikhet inte heller kommer få se en ny dag igen. Barnen i vår bil blev ju naturligtvis rädda och skärrade. Det blev vi alla. Shonda vågade knappt köra bilen längre och Brian tog ut sin rädsla på andra genom att bli helt paranoid och tro att vi kommer krasha när som helst. Vilket inte gjorde Shondas förmåga att köra något bättre. En händelse som denna får en verkligen att inse att man inte ska ta något för givet och att man ska vara tacksam för allt man har och varje sekund man får. För på ett ögonblick kan allt tas ifrån en. Vi är omskakade men mår bra. Nu har vi precis ätit pizza och ska krypa ner i sängen. Lång dag imorgon. Havet, I am coming for you!


Kommentarer
Postat av: Annika

Njut nu av eran semester, vardagen kommer snabbt igen. Var rädda om er!

Svar: Det ska vi! Tack så mycket mamma!! <3
tonewernersson.blogg.se

2015-08-02 @ 12:32:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: