tonewernersson

Jag har gjort ett beslut. Jag tänker stanna i denna familj och sluta fundera på att byta. Igår hände det något som fick mig att ta denna slutsats.

 

Jag hade nämligen jobbat mina tio timmar som inte får överskridas. Shonda å andra sidan hade inte jobbat klart så det resulterade i en barnvakt. De har oftast samma barnvakt men denna gången var det en ny. När hon klev innanför dörren och barnen sprang runt i hela huset och skrek som de galningar de faktiskt är såg hon livrädd ut. Jag vet precis hur hon kände sig. Jag hade nu slutat jobba och gick till min förvåning, ovilligt upp till mitt rum. Då hände det. En känsla av kontroll och beskydd sköljde över mig. Jag kände mig inte alls bekväm med att lämna dessa små monster i händerna på någon jag visste säkerligen inte kunde kontrollera dem. Jag behöll dörren till mitt rum öppen och försökte slappna av samtidigt som jag aktivt lyssnade på vad som försegick på undervåningen. Det slutade med att jag gick ner cirka var 15onde minut för att kontrollera att allt var okej. Självklart slutade det även med att jag fick hjälpa henne och säga till barnen på skarpen flera gånger och tillslut ta över ansvaret helt över Evan som inte alls kände för att vara snäll mot någon nykomling. 

 

En annan sak jag upptäckte under kvällen var hur mycket mer de lyssnade på mig, och vilken respekt de hade mot mig jämfört med barnvakten. Jag insåg vilken skillnad det blivit på bara en månad, då jag var i samma situation som barnvakten för fyra veckor sedan. Barnen lyssnar faktiskt vissa gånger bättre på mig än på mamman, och bättre kommer det bli med tiden. Jag känner ett behov av att alltid vara där och bestämma och styra. Jag vill inte ge någon annan ansvaret över dessa små monster. Jag vet att ingen kommer kunna kontrollera dem. Jag vet inte om det är för att just denna veckan har gått bra, eller om jag bara är på väldigt positivt humör. Men just nu känns det bra att kalla dem för mina monster, haha!